fetfulochfyrtiofem

se nedan inlägg

USCH, nu har även min mobil blivit "kapad" tror jag. Fick ett sådant där okänt telefonnummer i mobilen idag, som jag ej hann att svara på. Ringde därför upp och ingen svarade. Det tycks ha varit min smala lycka, för då borde det inte kosta mig något? Att jag alls ringde upp beror på att jag har släkt och vänenr i malmö dit riktnumemr 040 går till. Nu i juletid ringer ju trots allt dessa och önskar god jul, så det var inte så märkligt att jag inte reagerade. Får kolla upp imorgon, om jag har blivit debiterad något.

Märklig känsla att inte känna någon som helst jultress såhär tre dagar innan julafton. Alla klappar är inköpta och paketerade, alla julmat finns i kyl och frys, och alla julkakor är bakade, samt julgranen klädd och julpynt uppe. Hur hann jag då det? Jo god planering samt all ledig tid i världen!
VArför känner man inte någon julefrid då, när allt är klart? Kanske saknar man ändå lite av den där stressen inför jul, då allt måste vara klart och allt skall hinas med. En del beror självklart på att barnen är så stora att alla dessa träffar med dagis, skolor, och fritids där det skall pysslas, bakas och fikas så här innan jul, numera inte gör det längre. De har vuxit ifrån detta. Det känns nästan lite sorgligt mitt i all friden.

PUH, pank och nöjd efter en snabb runda på stan med maken för att beta av lite julklappsinköp. Varför blir det alltid för dyrt och för många klappar? Varför tänker vi alltid att det inte skall bli så dyrt, inte så många och inte allt de önskar sig, och ändå står man där med tom plånbok och har köpt det mesta som stod på önskelistan? Hur får man mod att avstå, och vill man avstå? Det är trots allt väldigt roligt att få ge bort saker till de som vill ha, inslagna i fina paket med vackra snören.

Nu sitter jag här igen, tre timmar senare och undrar var tiden tog vägen. Försvann i spelets labyrinter och glömde helt bort tid och rum. Spelar inte om pengar utan endast om poäng och status. Använder onlinespelen som avkoppling och kanske lite flykt från verkligheten. Inte för att den är besvärlig utan mest för att det är trivsamt att spela och roligt att tävla med sig själv. Är det fel att spela när det endast kostar tid och inte går ut över någon förutom mig själv och min nattsömn?

Nu har jagt lagt till och tagit bort lite länkar från min sida på bloggen. Titta gärna in på min sida!

Hmm att vara fet, ful och fyrtiofem tycks ju inte vara några som helst problem i förhållande till att starta upp sin egen blogg. Jag kan ju inte ens lägga in ett inlägg i min egen blogg, och det är ILLA!!!

Nåväl, dotera hjälper till och stryker sin allt mer uppjagade gamla morsa lugnande över ryggen, alltmedans texten flyter fram på tangentbordet och tankarna flödar..... Nej det är inte heller sant, utan med stor tankemöda och stora stavningsproblem så kläms det fram en nonsenstext, lik den som finns på många andra bloggar. Det är det stora frågan: hur kan dessa bloggar bli så populära. Vadi ligger mervärdet att veta att det finns möjlighet för många att kunna läsa mina tankar och funderingar om ditt och datt, och kunna se mina stavfel! Är det de berömda 15 sekunderna i ramljuset som hägrar? Eller är det en känsla av osäkerhet som gör att många behöver kicken av att veta, att någon ser dig? Hmm märklig företeelse det här!

En fråga till, hur f-n hittar någon till just min blogg, eftersom inte sökmotorerna hittar hit. Någon som kan hjälpa?